betet som de inte kan skaffa sig när fartyget är i trafi k. Sådan
ackumulering av sjömansarbete har betraktats som en del av den
normala driften av ett fartyg, varvid det antecknas i registret som om
det vore ordinarie sjötjänst. Redaren ansvarar för att sjömansarbetet
som utförts på fartyget och antecknats i registret har varit yrkesutvecklande.
Däremot behöver man inte samla in särskilda intyg för dockning
relaterad till driften av fartyget då fartyget är bemannat i enlighet
med bemanningscertifi katet, utan man litar på redarens anmälan om
utfört sjömansarbete. Den yrkesskickliga sjöpersonalens och fi nska
sjömannens anseende är dock en fördel för både den fi nska redaren
och den fi nska sjömannen.
Sjötjänstgöring har inte antecknats i registret till exempel i sådana
fall då fartyget inte är bemannat i enlighet med bemanningscertifi katet
och fartyget är i hamn, på varv eller ligger för ankar eller fartyget är
bemannat i enlighet med bemanningscertifi katet, men är på långvarig
ombyggnadsdockning eller i hamn eller ligger för ankar som s.k. bas
eller hotellfartyg. Till exempel är en fl era månader lång ombyggnadsdockning
inte relaterad till fartygets sedvanliga drift och långvarig
frånvaro från trafi k kan inte längre konstateras ha yrkesutvecklande
effekter.
Vad gäller fartygets frånvaro från trafi k och registrering och
godkännande av behörighetsbrev ska hänsyn tas till hur tjänstgöringen
i fråga påverkar personens behörighetsbrev. En situation där
sjömannen är på en torrdocka i ett halvår och kan ansöka om
behörighetsbrev för övre däcksbefäl baserat på den tjänstgöringen
är till exempel ingen ändamålsenlig situation.
Sjötjänstgöring på isbrytare och andra specialfartyg omfattas av
samma krav och principer för anmälan, registrering och bedömning av
sjötjänstgöring som andra fartyg som omfattas av anmälningsskyldigheten.
Redaren vet och känner till fartygspersonalens arbetsuppgifter
och bedömer om sjötjänstgöringen är i enlighet med lagens defi nition
om den anmäls till registret. Sådan särskild tid som ska bedömas kan
vara till exempel tid då fartygspersonalen förbereder fartyget för
isbrytningssäsongen, varvid de utför sjöfartsarbete även om fartyget
ännu inte är i ordinarie trafi k.
UPPGIFTER OM SJÖTJÄNSTGÖRING
ANMÄLS OFTA CENTRALISERAT
Flera rederier föredrar centraliserad anmälan och anmäler uppgifter
om sjötjänstgöring för alla sina fartyg en månad åt gången. Normalt
sett samlas uppgifterna om sjötjänstgöring in centraliserat som en del
av löneadministrationen, som skickar vidare informationen till Trafi com.
När insamlingen och anmälningen av uppgifter om sjötjänstgöring slås
ihop med löneadministrationen är det värt att notera att uppgifterna
ska skickas till Trafi com utifrån den befattning som personen haft och
inte utifrån hur lönen utbetalats till honom eller henne.
Enligt bemanningsförordningen (508/2018) ska redaren innan en
sjöman tar emot en befattning på ett fartyg försäkra sig om att
sjömannen har den behörighet som krävs för befattningen och att
sjömannen har genomgått nödvändiga repetitionskurser och
12 SUOMEN MERENKULKU J FINLANDS SJÖFART
uppdaterat sin utbildning i enlighet med kraven i den internationella
STCW-konventionen angående normer för sjöfolks utbildning,
certifi ering och vakthållning.
Dessutom är redaren och fartygets befälhavare skyldiga att enligt
fartygspersonalslagen bland annat se till att fartygspersonalen har
sådan utbildning och behörighet som motsvarar fartygets egenskaper
och arbetsuppgifterna och att fartyget har ett gällande bemanningscertifi
kat som utfärdats i enlighet med 6 § och att fartyget är
bemannat enligt det eller har den minimibemanning som föreskrivits
med stöd av 6 a §.
I praktiken är det alltså inte tillåtet att i trafi k- och transportregistret
anteckna sjötjänstgöring som utförts i en befattning som sjömannen
inte har behörighet och/eller rätt enligt bemanningscertifi katet att
utföra. När fartyget har större bemanning än bemanningscertifi katet,
dvs. mer fartygspersonal än minimibemanningen, ska även den extra
fartygspersonalen ha de behörigheter som krävs för befattningen och
uppgifter om deras sjötjänstgöring ska anmälas till trafi k- och
transportregistret.
FÖR SJÖTJÄNSTGÖRING PÅ UTLÄNDSKA FARTYG
BEGÄRS VID BEHOV YTTERLIGARE INFORMATION
Samma principer för registrering och bedömning av sjötjänstgöring
tillämpas på utländska fartyg som på inhemska fartyg. För dessa
fartyg ska Trafi com vid behov be om mer information eller utredningar
eftersom Trafi com inte har information om utländska fartyg i sina
register. Om sjötjänstgöringen på ett utländskt fartyg uppfyller
defi nitionen för sjötjänst enligt fartygspersonalslagen och den utöver
det faktum att den utförts på ett utländskt fartyg inte hör till de övriga
undantagen till registreringsskyldigheten och skyldigheten att föra
lista i 26 e § i fartygspersonalslagen kan sjötjänstgöringen antecknas i
registret.
30) sjötjänst tjänstgöring inom besättningen eller handledd
praktik på andra fartyg än fritidsbåtar, nöjesfartyg eller pråmar
eller vajerfärjor som inte är fritt styrbara; som sjötjänst kan
också betraktas tjänstgöring på sådana fartyg i fritidsbruk vars
bruttodräktighet är minst 500 i sådana uppgifter för vilka det
krävs behörighetsbrev enligt STCW-konventionen; när den
sjötjänst som krävs för erhållande av behörighetsbrev bestäms
ska en tidsperiod av 30 dagar ombord på ett fartyg anses
motsvara en månad.
Då och då måste man speciellt bedöma sjötjänstgöring som utförts på
utländska yachter. Enligt defi nitionen för sjötjänstgöring godkänns inte
sjötjänstgöring som utförts på nöjesfartyg med en bruttodräktighet
under 500. Dessutom ska man observera att ett behörighetsbrev enligt
STCW-konventionen ska fi nnas för befattningen. Flaggstatens
rekommendation om bemanning och behörighetsbrev som krävs för
befattningen räcker inte, utan fartyget ska ha ett fastställt bemanningscertifi
kat.
Å andra sidan är det svårt att bedöma om en utländsk yacht är i