
 
		FINLANDS SJÖFART J SUOMEN MERENKULKU 35 
  Under 1600- och 1700-talet levde patienterna  
 isolerade från den övriga världen och det fanns  
 inget hopp för patienterna att avlägsna sig från ön  
 efter att de blivit skickade dit. Enligt sägen, skulle  
 de som blev skickade till Själö hämta med sig sina egna  
 brädor till sin egen likkista. Det enda glädjeämnet som  
 patienterna då hade möjligheter till, var att bränna sitt  
 eget brännvin och sälja av det. Öns invånare hade nämli-gen  
 rättigheter att bränna sitt eget brännvin i medicinskt  
 syfte. Brännvinet såldes i smyg även till utomstående.  
 Den sista patienten med spetälska avled på Själö år 1785.  
 Under årens lopp bodde det sammanlagt 663 patienter med  
 spetälska på Själö. De vita träkorsen på begravningsplat-sen  
 som omger kyrkan påminner ännu om de insjuknades  
 öden. Efter att den sista patienten med spetälska blivit  
 begravd år 1785, började man använda sjukhuset istället  
 som sinnessjukhus. Då kallade man inrättningen för ett  
 dårhus. Verksamheten vid Själö sinnessjukhus upphörde år  
 1962, varefter byggnaderna övergick till Åbo universitets  
 forskningsenhet Skärgårdshavets forskningsinstitut. På ön  
 bedrivs idag aktiv och mångsidig forskning om ekosyste-met  
 i Skärgårdshavet och i Östersjöområdet, med målsätt-ningen  
 att bedriva långsiktig övervakning av havsmiljön. 
 På ön uppfördes förutom sjukhuset och kyrkan även  
 en bastu, bakstuga och flera bostadsbyggnader. Besökare  
 på ön har möjligheter att besöka huvudbyggnaden, som  
 tidigare var mentalsjukhusets byggnad. På huvudbygg-nadens  
 korridor finns det även ett enkel patientrum från  
 mentalsjukhusets era. Detta rummet har förvarats i dess  
 ursprungliga skick. 
 Själös museikyrka är en av sevärdheterna på ön. Den  
 uppfördes år 1733 och kyrkans inredning är enkel; alla ytor  
 förutom predikstolen är i obehandlad stock. Kyrkan är en  
 korsformad kyrka med sakristian i den norra korsarmen  
 och med altaret vänt mot öst. Den västra delen av långhu-set  
 avskiljs av ett skrank. Denna del av kyrkan var ämnad  
 för ”dem som besvärats av smittosamma sjukdomar”, det  
 vill säga de spetälska. Under Själö kyrkans golv finns en  
 gravkammare som murats år 1756, och i vilken kassören  
 Erik Litanders tre familjemedlemmar blivit begravda. Den  
 svart-vita predikstolen anses vara kyrkans enda ursprung-liga  
 utsmyckning. Numera finns i kyrkan även en målning  
 av Helge Stén, ”Storm på Genesaret” och ett för skärgårds-kyrkor  
 typiskt votivskepp i kyrkan. En speciell detalj för  
 kyrkan är även klockstapeln, som inte finns i anslutning till  
 kyrkan, utan ute på gården nära stranden. På kyrkans gård  
 finns ett träkors som är rest år 1982 till minnet av alla de  
 663 spetälskepatienter som dog på ön. 
 Förbindelsefartygen M/S Norrö, M/S Östern och M/S  
 Falkö trafikerar till Själö dagligen under sommarmåna-derna. 
  Från Nagu är det trafik året om. Förbindelsefartygen  
 angör Postbryggan, varifrån det är ca 500 meter till hol-mens  
 utbud. Man får inte medtaga bil till Själö. På ön finns  
 bl.a. en restaurang, småbåtshamn och inkvarteringsut-rymmen  
 och guidade turer ordnas även på ön. På ön finns  
 betande kor, som håller kulturlandskapet i skick. • 
 KÄLLFÖRTECKNING: 
 • 	https://www.visitseili.fi 
 • 	https://fi.wikipedia.org/wiki/Seili 
 • 	https://www.rantapallo.fi/mutkiamatkassa/2018/05/06/seili/ 
 • 	https://www.rantapallo.fi/suomen-matkailu/suomen-  
 	 pahamaineisimmalla-saarella-on-nykyaan-helppo-vierailla-  
 	 seili-oli-ennen-menolippu-kohti-kuolemaa/ 
 • 	https://fi.wikipedia.org/wiki/Seilin_kirkko 
 • 	http://seilinmuseokirkko.blogspot.com/2014/08/ 
 • 	https://www.iltalehti.fi/matkajutut/a/201709072200378380 
 • 	https://www.visitseili.fi/fi/yhteysliikenne/ 
 • 	http://linnaeus.nrm.se/flora/di/scrophularia/melam/melaarv.html 
 E M/S Östern Nauvossa 30.6.2020. /  
 M/S Östern i Nagu 30.6.2020. 
 G Seilin museokirkon alttaritaulu, joka ei roiku alttarin  
 yläpuolella vaan vasemmalla seinustalla. / Själö musei-kyrkas  
 altartavla, som inte hänger ovanför altaret utan   
 på den vänstra väggen intill altaret.