34 SUOMEN MERENKULKU J FINLANDS SJÖFART
ringsprocessen genom att påverka dess riktning och fart,
svarar Lahtinen.
– I ekvationen intelligent sjöfart finns det mycket fler
okända faktorer än kända, men det vi vet är att rollerna
inom sjöfarten kommer att förändras avsevärt de komman-de
årtiondena. Vi vill vara med och definiera den föränd-ringen,
fortsätter Lahtinen.
Inom fjärrlotsning äger utvecklingen enligt Lahtinen nu
rum på flera fronter.
– En del av forskningen fokuserar på interaktionen mel-lan
lotsen och fartyget som ska lotsas, där båda är varan-dras
subjekt. En del försöker däremot se trafiksituationen
som en större helhet. Dessutom finns det forskning som
tittar på farledsstrukturens del i denna komplicerade hel-het
som den som producerar statusinformation.
DATABUFFÉ FÖR TESTPERSONER
Simulatorerna i de gemensamma lokalerna för WinNovas
utbildning på andra stadiet och SAMK:s utbildning på
tredje stadiet på fjärde våningen i sjöfartsskolan intill
hamnbassängen i Raumo och själva testlaboratoriet
presenteras av projektansvariga Ahvenjärvi, Löytökorpi,
Lahtinen samt ICT-expert Jari Kumlander.
Skolan har fem bryggsimulatorer, varav den ena är en
större och mer imponerande 360 graders brygga. Arbetet
vid alla stationer följs av ledaren från dennes arbetsstation
i ett separat utrymme. Raumo sjöfartsskola var i en gång
i tiden en av de första västerländska kunderna för det S:t
Petersburgs-baserade företaget Transas (nuv. Wärtsilä
Voyage Solutions), så det är inte förvånande att Wärtsilä
Voyage Solutions som marknadsledande inom VTS-system
blev intresserade av ISTLAB-projektet när de fick möjlig-het
att delta. Laboratoriet har planerats och uppförts i ett
samarbete mellan Wärtsiläs och SAMK:s experter.
– Det gemensamma laboratoriet har en centraliserad
övervaknings- och kontrollenhet (Monitoring and Control
Unit, MCU) och en fjärrlotsningsstation (Remote Pilo-tage
Unit, RPU), där mätinformationen från utrustningen
samlas in och där informationen presenteras i realtid för
systemoperatörerna. Laboratoriet har också analysverktyg
för att undersöka användargränssnittet och operatörens
arbete, säger Ahvenjärvi om tekniken.
Kartmaterialet för Raumo djupfarled är enligt stan-dard
IHO S102 och har också implementerats delvis i
simulatormiljön. I praktiken innebär det mycket realistisk
hydrodynamikmodellering och testning av lämpligheten
hos kartmaterialet enligt den nya djupmodellen i en nästan
autentisk miljö.
Förenklat uttryckt har man byggt en fjärrlotsningssta-tion
i ett litet tidigare oanvänt arbetsutrymme, där man
kan övervaka och fjärrlotsa den största bryggan. Därmed
har den sjätte bryggan fungerat som fjärrlotsningsstation i
ISTLAB:s tester och i Lahtinens avhandlingsforskning.
– Fjärrlotsningsstationens verksamhet bygger på att
man överför vilken som helst information som är tillgänglig
på den stora kommandobryggan till stationen, förklarar
Löytökorpi.
– Baserat på testerna kan man ännu inte säkert säga vad
som är minimimängden realtidsinformation som måste
överföras till fjärrlotsningsstationen för att bevara status-informationen
på en tillräckligt bra nivå, påpekar Lahtinen.
G Enligt sjökapten och sjöfarts lektor Marko Löytökorpi
kan laboratoriet utnyttjas för otaliga olika scenarier.
Utrustningens set-up anpassas enligt vad som är mest
lämpligt för ändamålet med undersökningen, och enbart
fantasin sätter gränser för förverkligandet.
G I Aalto Universitetet förevisar sjöfarts lektor Janne
Lahtinen den undersökning som kommer att ligga som
grund för hans avhandling om distanslotsning. Han
forskar med hjälp av glasögon som plottar testpersoners
ögonrörelser och på detta sätt kan man samla in
uppgifter om vart och till vilka testinstrument
testpersonernas ögonrörelser koncentreras på.