56 SUOMEN MERENKULKU J FINLANDS SJÖFART
F Esa Kallio har försökt föra de yngre styrmän-nens
synpunkter till FSBF förhandlingsbordet.
Nöjda medarbetare är ett företags mest värdefulla tillgång.
ETT STÖRRE PROBLEM ÄN LÖNERNA
I FINLAND ÄR BRISTEN PÅ ARBETSTILLFÄLLEN
Många unga söker sig till sjöfarten för att de drömmer om
att i slutändan bli chefer för ett stort kryssningsfartyg. Det
har till och med berättats om en studerande på sjöfarts-skola
som under sitt första studieår hade beställt unifor-mer
hos en skräddare med sikte på en lysande och
förmögen framtid. Konfrontationen med den bistra
verkligheten kan vara smärtsam.
När jag berättar att jag är med i SLPL:s verksamhet är
den första fråga jag oftast får varför styrmän har så dåliga
löner. Hur var och en definierar priset på sitt arbete varie-rar.
Å andra sidan kan även det som är lite för en person
vara tillräckligt för en annan. Mitt svar till dem som frågar
är att man bör åka utomlands om man verkligen vill tjäna
bra – risken är dock att arbetsvillkoren och lönerna i syn-nerhet
på juniorpositioner i slutändan är en besvikelse.
Jämfört med andra EU-flaggor har en finsk styrman
grovt generaliserat samma inkomstnivå, befälhavarna kan
ligga efter rejält, medan en finsk besättning är exceptio-nellt
välavlönad i en global jämförelse. Här bör man vara
uppmärksam på hur motivationen att klättra i karriären
påverkas om lönen förblir densamma eller till och med
sjunker, trots att man får större ansvar. Lönen vid arbete
på båtar påverkas naturligtvis också av typen av fartyg
och dess storlek, trafikområde, besättningens storlek, hur
alterneringen sker och olika typer av lönetillägg.
Helhetsbilden av lönerna under finsk flagg tyder på
att ett större problem snarare kan anses vara bristen på
arbetstillfällen bland styrmän. Samtidigt som nya styrmän
som kommer in i branschen lyfter på varenda sten för att
hitta jobb i en utrikeshandelsflotta på 111 fartyg (FR med-lemsfartygsregister
30/9 2018) konkurrerar sjöfartsskolor-na
i Åbo, Raumo, Kotka och Mariehamn om nya studeran-de.
Till följd av det har vi en situation där det utexamineras
fler studerande i förhållande till antalet lediga arbetstill-fällen
och vikariat. Mellan 2013 och 2017 utexaminerades
sammanlagt cirka 45 studerande från skolor i Finland per
år till vaktstyrmän och cirka 70 per år tog examen som sjö-kaptener.
(Bits i horisonten, diskussionstillfälle 21/8 2018)
Å ena sidan leder det till att endast de mest motiverade
styrmännen orkar fortsätta söka jobb aktivt, men å andra
sidan är det också många lovande styrmän som ger upp.
Enligt principen om efterfrågan och utbud som det talas
om inom ekonomi leder ett överskott på en nyttighet, i
F Försvinnandet av sjöarbetsplatser skulle
också leda till slutet för sjöfartsutbildningen
och nedkörningen av den i dess befintliga form.