” Internationella arbetsorganisationen ILO grundades strax efter första
världskriget vid fredskonferensen i Versailles 1919 med målet att universell
och varaktig fred bara kan byggas på social rättvisa.”
KÄLLOR:
https://www.ituc-csi.org/IMG/html/newsletter_ilo.html
https://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/—dgreports/—dcomm/documents/publication/wcms_122289.pdf
http://ilo.org/wcmsp5/groups/public/@ed_norm/@normes/documents/publication/wcms_087987.pdf
https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/94910/Matikainen_Erja.pdf?sequence=1&isAllowed=y
FINLANDS SJÖFART J SUOMEN MERENKULKU 9
Föreningsfriheten är grundbulten för trepartssamarbete
(statsmakt – arbetsgivare – arbetstagare): utan oberoende
och självständiga organisationer är trepartssamarbete inte
möjligt.
Eftersom föreningsfrihet – och strejkrätten som en del
av den – är en av principerna som tryggar fred och social
rättvisa, har ILO antagit en rad konventioner, rekommenda-tioner
och resolutioner som syftar till att stärka förenings-friheten
globalt. Dessutom övervakar ILO genomförandet
av strejkrätten i sin kommitté för föreningsfrihet (CFA).
Redan 1952 uttryckte kommittén att strejkrätten är
ett av de viktigaste sätten genom vilket arbetstagare och
arbetstagarorganisationer på laglig väg kan främja och
försvara sina ekonomiska och sociala rättigheter. Under
åren har kommittén också bekräftat att arbetstagare och
arbetstagarorganisationer också har rätt att utöva denna
rättighet. Dessutom har kommittén fastlagt att ett lagligt
utövande av strejkrätten inte får ge upphov till något skade-ståndsansvar,
eftersom detta i så fall skulle vara fråga om
diskriminering på grund av fackföreningsverksamhet.
Kärnan i arbetslivsregleringen och strejkrätten är tan-ken
om att skydda den svagare parten och maktbalansen
i samhället. Stark föreningsfrihet och kollektiva förhand-lingar
samt fungerande förhandlingsmetoder säkerställer
att arbetsgivare och arbetstagare är likställda i förhand-lingsprocessen.
Då blir även resultatet av förhandlingarna
också så rättvist som möjligt. Genom att säkerställa denna
balans kan också kostsamma och slitsamma arbetstvister
undvikas.
Internationell rätt föreskriver att strejkrätten i vissa
specifika fall kan begränsas. Då måste tre separata villkor
vara uppfyllda; begränsningar måste föreskrivas i lag, det
måste finnas en godtagbar motivering för begränsningarna
i Europakonventionen och de måste vara nödvändiga i ett
demokratiskt samhälle.
STREJKRÄTT OCH ARBETSFREDSFÖRPLIKTELSE
De nordiska länderna har ett unikt arbetsmarknadssystem
som bygger på en stark organisationsstruktur och vars
reglering bygger på kollektiva förhandlingar. Även om de
olika nordiska ländernas system inte är lika, har de alla en
förpliktelse till arbetsfred medan kollektivavtalen är i
kraft. Med andra ord är stridsåtgärder mot kollektivavtal
förbjudna medan avtalen gäller. Det enda godtagbara
skälet för att bryta mot denna förpliktelse är att det finns
bevis på att arbetsgivaren brutit mot kollektivavtalet.
Detta nordiska system skiljer sig från många andra länder
där strejker fortfarande är möjliga om frågor som faller
utanför kollektivavtalets ramar.
ÄR DET FORTFARANDE AKTUELLT ATT STREJKA?
I demokratiskt utvecklade länder känns strejker ofta något
främmande idag. Också bland arbetstagare kan man tycka
att det inte är lönt att strejka, eftersom det är viktigare att
trygga sin arbetsplats. Föreningsrätten, rätten till kollek-tiva
förhandlingar och strejkrätten som en del av dem är
fortfarande avgörande för att säkerställa en rättvis
utveckling av samhället. En arbetsmarknad där likvärdiga
parter förhandlar fram gemensamma lösningar är grund-bulten
i ett stabilt och jämlikt samhälle. •
MARIA HÄGGMAN, SKRIBENTEN ÄR CHEF FÖR
INTERNATIONELLA ÄRENDEN VID STTK
/wcms_087987.pdf
/
/newsletter_ilo.html
/Matikainen_Erja.pdf?sequence=1&isAllowed=y
