Nya metoder för att minska
utsläppen från den internationella
sjöfarten från 2023
FINLANDS SJÖFART J SUOMEN MERENKULKU 19
som inte är så känt på multinationella fraktfartyg
och där Östersjöhamnarna debiterar fartygen en
avfallsavgift oavsett om de lämnar avfall i hamnen
eller inte. Utöver BSAG består arbetsgruppen för
Baltic Sea Waste Fee-informationen även av kommu-nikationsministeriet
samt miljöministeriet, Trafi-com,
Finlands Skeppsmäklare rf, Finlands Hamn-förbund
rf och Rederierna i Finland rf.
Fartygen kan alltjämt under vissa förutsättningar
släppa ut hushållsvatten, behandlat toalettvatten
eller hackat matavfall i havet. De belastar dock Öst-ersjön
ytterligare och förvärrar eutrofieringen och
syresvinnet.
– Målet med informationspaketet är att få alla
fartyg att lämna allt sitt avfall i hamnarnas mottag-ningssystem
och därmed minska sjöfartens utsläpp i
Östersjön, preciserar Mikkolainen.
Hon sammanfattar saken på ett träffande sätt. –
Fartygen lämnar absolut sitt avfall i hamnarna om
det går snabbt och lätt.
BSAG marknadsför informationspaketet i pro-jektet
Ansvarsfull sjöfart. Projektet Ansvarsfull
hantering av gråvatten och matavfall i Östersjön är
tvåårigt och finansieras ur Europeiska havs- och
fiskerifondens verksamhetsprogram för Finland.
Östersjöns skyddskommission HELCOM är det
kanske mest kända organet inom skyddet av Öster-sjön
som samlar högt uppsatta beslutsfattare. Därtill
är en åtminstone till namnet viktig grupp inflytelse-rika
personer aktiva i skyddsarbetet, och de senaste
åren har också flera olika projekt inletts. Den stora
frågan är om de många olika typerna av planer och
projekt kommer att omvandlas till konkreta åtgär-der,
speciellt med tanke på att det redan brådskar.
– BSAG:s tillvägagångssätt är att föra samman de
instanser som behövs för att rädda Östersjön, såsom
forskare, företagsledare, jordbrukare och landä-gare
samt beslutsfattare. Drygt hälften av BSAG:s
verksamhet sker för närvarande i form av projekt, så
sammanförande och initiativtagande handlar också
om eget agerande. Tanken att man åstadkommer
mer tillsammans än var för sig är närvarande i alla
projekt, konstaterar Elisa Mikkolainen.
FRAMGÅNGSRIK KOMMUNIKATION
LEDER TILL NYA FÖRFARANDEN
Effektiv och riktad kommunikation har en nyckel-roll
i dagens informationsflöde om man vill göra
upptagna beslutsfattare och även vanliga medbor-gare
uppmärksamma på sin sak. Mikkolainen ser
möjligheter i att använda flera olika kanaler på
samma gång, men nekar inte till att det finns
utmaningar i det.
– För att berätta om problem och lösningar be-hövs
det mycket olika typer av kommunikationsme-del,
från webbinarier till Instagram. Vår erfarenhet
är dock att det bästa sättet att åstadkomma genuint
ambitiösa och effektiva gärningar är genom direkt-kontakt
och lärande på många plan. •
TEXT: MIKKO LAITINEN
BILD: MIKKO LAITINEN & LAURA MÄKELÄ
Vid mötet för Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) kommitté för
skydd av den marina miljön (Marine Environment Protection Committee,
MEPC) den 10–17 juni 2021 ska man besluta om metoder för minskning
av utsläppen från sjöfarten på kort sikt. Den nya regleringen ska träda i
kraft vid ingången av 2023.
IMO:s mål är att minska koldioxidutsläppen från handelssjöfart i
förhållande till trafikprestationen, dvs. att höja koldioxidintensiteten med
minst 40 procent fram till 2030. Finland har förbundit sig till detta mål.
För närvarande förhandlas det om ett sätt att uppnå målet. Det
väsentliga är i vilken utsträckning koldioxidintensiteten behöver förbättras
ytterligare för att målet för 2030 ska kunna nås. Av de två alternativ som
föreslagits understöder Finland det sätt som säkrare leder till att det
uppställda utsläppsminskningsmålet kan uppnås. Enligt detta alternativ
bör koldioxidintensiteten inom den internationella sjöfarten sjunka med
ytterligare cirka 22 procent mellan 2019 och 2030 för att koldioxidintensi-teten
ska sjunka med minst 40 procent mellan 2008 och 2030.
Finland understöder fartygsvisa reduktionsfaktorer i bestämmelserna
för att man ska kunna beakta behoven inom den för Finland viktiga
schemalagda regelbundna närsjöfarten. Dessutom har Finland föreslagit
att isförstärkta fartygs trafikering i is ska lämnas utanför regleringen. På
detta sätt skulle regleringen av fartygens koldioxidintensitet inte medföra
någon särskild belastning för Finlands konkurrenskraft på grund av
vintersjöfarten.
Enligt IMO:s färskaste växthusgasundersökning, som blev klar i juli
2020, uppgick koldioxidutsläppen från sjöfarten i hela världen 2018 till
cirka 1056 miljoner ton, dvs. knappt tre procent av hela världens
koldioxidutsläpp. Enligt samma undersökning beräknas utsläppen,
beroende på världsekonomin och energimarknaden, från den internatio-nella
sjöfarten att öka med 90–130 procent från 2008 års nivå fram till
2050, om utsläppen inte minskas effektivt.
EU-ministerutskottet fastställde Finlands föregripande påverkansar-bete
i ett skriftligt förfarande 30.4–3.5.2021.
VAD HÄNDER HÄRNÄST?
Metoder för att minska utsläppen från den internationella sjöfarten på
kort sikt behandlas vid mötet för kommittén för skydd av den marina
miljön den 10–17 juni 2021.
EU:s gemensamma ståndpunkter till mötet för kommittén för skydd av
den marina miljön behandlas i Europeiska rådets arbetsgrupp för sjöfart i
maj. Inom EU har man redan tidigare kommit överens om att stödja
sådana utsläppsminskningsmetoder på kort sikt inom IMO som effektivt
minskar utsläppen, samtidigt som de bevarar jämlika konkurrensvillkor
inom den internationella sjöfartssektorn. Finland har ansett att globala
lösningar för minskning av sjöfartsutsläpp är primära.
Finland bidrar till utsläppsminskningen från sjötrafiken såväl inom IMO
och EU som regionalt bland annat i Kommissionen för skydd av Östersjöns
marina miljö Helcom. IMO har för avsikt att inom de närmaste åren
besluta om globala marknadsmässiga regleringsmetoder som syftar till
att minska alla växthusgasutsläpp från internationell sjöfart med minst
50 procent fram till 2050 jämfört med 2008 års nivå. Målet är att stegvis
eliminera växthusgasutsläppen helt och hållet för att också målen i Paris
klimatavtal ska nås. •