Mars atmosfär, men det tar nog sin tid
FINLANDS SJÖFART J SUOMEN MERENKULKU 57
minuter för ljuset att komma från solen och den närmaste
stjärnan Proxima Centauri på 4,27 ljusårs avstånd.
Rosenlund fortsätter ut i rymden med samma fart,
passerar Jupiter efter 860 år. Pluto ligger på 6 miljarder
km från jorden, som därifrån är en liten pixel i den stora
stjärnmattan. När vi kommer ut ur solsystemet har vi
närmaste galax Andromeda på 2,5 miljoner ljusårs avstånd
från jorden. Andromeda är på väg mot vår Vintergata med
en hastighet av 110 km i sekunden och kolliderar enligt
Rosenlund efter 4,5 miljarder år. Ingen fara för nulevande
med andra ord. Svindlande tankegångar.
Rosenlund konstaterar att det knappast fi nns några
möjligheter för mänskligheten att nå andra stjärnsystem,
trots att det spekulerats på fl era håll om rymdraketer där
man skulle leva generationer innan man når målet. Men det
är nog science fi ction.
Enligt Rosenlund var det den brittiske astronomen
Fred Hoyle som myntade termen Big Bang som ett skämt
år 1949. Hoyle själv hatade termen men den har fastnat
och används idag av alla. Världsalltets födelse. Einsteins
relativitetsteori talar till oss, säger Rosenlund, om ljuset
vars hastighet tycks vara det enda beständiga i universum
där allt annat är töjbart. Han fortsätter och påstår att utan
relativitetsteorin skulle varken våra GPS-satelliter, mobil-telefoner
eller tv-apparater fungera. Kvantmekaniken är
en annan sak han tar upp, där han nämner pionjärforskare
som Planek, Bohr och Heisenberg. De berättar om atomer-nas
inre liv, processer som ligger bakom kraften i stjärnor-nas
hjärtan, som får dem att producera energi och lysa.
Isaac Newton var sin tids banbrytande vetenskapsman
med sin teori om tyngdlagen. Han förstod sig inte på Mer-curius
bana, och det var först Einstein som löste problemet
med relativitetsteorin tvåhundra år senare.
Rosenlund för oss också in i dagens forskningscentrum
såsom RHIC (Relativistic Heavy Ion Collider), som är en av
världens två funtionerande partikelkolliderare för tunga
joner. Centret fi nns på Long Island väster om New York.
Bara CERN:s LHC (Large Hadron Collider) i Schweiz är går
ännu högre i energinivåer. Rosenlund kan förklara dessa
institutioners verksamheter, som jag inte går in på i detta
sammanhang.
Berättelsen går vidare och Rosenlund kommer in på
rymdfärder, den första månvandringen, som fi ck sin
inledning med president Kennedys påbud år 1962 om ” att
månen skulle erövras”. Hela månprogrammet som ledde till
månlandningen 1969 kostade enligt Rosenlund 152 miljar-der
i dagens dollars räknat. Varken USA eller Sovjet hade
till sist råd med denna kapplöpning och det har gått över
50 år innan man igen är inne på en annan kapplöpning,
nu gäller det planeten Mars. Med i leken är nu också Kina
och Förenade Arabemiraten. Vi får kanske ännu under vår
livstid se någon
människa pro-menera
på Mars.
Enligt Rosenlund
planerar Emiratet
att under de kom-mande
hundra
åren bygga en hel
stad på Mars, de
sände 2020 en
rymdsond, som
skall undersöka
innan någon skulle stanna på den planeten från Jorden.
Rosenlund lägger ut texten om vilka problem, människan
skulle möta på planeten.
Författaren går sedan in på berättelsen om den aste-roid
som för 66 miljoner år sedan slog ned i havet utanför
Yucatan-halvön i Mexico och gav upphov till Chicxulubkra-tern
med en diameter på 180 kilometer och en tsunami med
100 meters höga vågor. Det var då dinosaurerna dog ut och
med dem trefjärdedelar av allt djur- och växtliv på jorden.
Efteråt följde den s.k. Atomvintern med en medeltempera-tur
under fryspunkten på hela jorden under tre år. Som tur
är inträffar stora asteroidnedslag mycket sällan, det mest
kända i modern tid är Tunguska-asteroiden i Sibirien den 1
juli 1908. Den hade en genomskärning på 60–100 meter och
chockvågen slog in fönster på 300 km avstånd. Idag håller
man noga utkik efter asteroider, men det kan ta miljoner år
före nästa smäll.
Rosenlund hade haft en dröm under många år som gick
i uppfyllelse när han reste till Chile där världens största
teleskop fi nns på Cerro Paranals avhyvlade topp. Det stora
teleskopet VLT (Very Large Telscope) består i själva verkat
av fyra teleskop, som kan samköras. Här fi nns den klaraste
luften. Teleskopet byggdes 1998 och drivs av en europeisk
astronomisk organisation ESO.
Författaren slutar med att citera Arkhimedes ord ”ge
mig en fast punkt och jag ska rubba Jorden”. Rosenlunds
fasta punkt är en liten kobbe i Finlands sydvästra skärgård
där han avslutade boken. Den är läsvärd för alla som på ett
lätt sätt vill komma in i stjärnornas värld och ut i rymden
utan de bekymmer som astronauterna har i sina förbere-delserinförrymdfärder.
•
SVEN-ERIK NYLUND
Bok: Markus Rosenlund: Mot stjärnorna – strövtåg i
universum, Schildts & Söderström 2020