” Medlemmen har rätt att påverka
handläggningen genom att t.ex. föreslå
pauser under mötet och genom att
föreslå att ärendet bordläggs för
handläggning vid ett senare möte.”
FINLANDS SJÖFART J SUOMEN MERENKULKU 43
A
kan efter att ha utrett ärendet också konstatera att det inte
behöver vidtas några åtgärder eller följder.
Kommissionen kan när den fattar sitt beslut behöva
rösta om meningsskiljaktigheter uppstår. Lagen innehåller
inga bestämmelser om hur en omröstning ska genomföras
eller när man behöver rösta. Hur ska man göra i ett fall där
ordföranden och befälets representant anser att arbets-avtalet
ska avslutas, medan de övriga två medlemmarna
som representerar besättningen anser att det räcker med
en varning och kräver att deras ståndpunkt (som skiljer
sig från ordförandens) antecknas i protokollet? Då är det
ju klart att rösterna skulle falla lika vid en omröstning. I
sådana lägen ska man följa lagens formulering: Beslutet
som antecknas i kommissionens protokoll är det alternativ
som är fördelaktigare för arbetstagaren, dvs. det lindri-gare
åtgärdsalternativet. En anmärkning är lindrigare än
en skriftlig varning. Att ändra anställningsvillkoren, som
till exempel att ge arbetstagaren andra arbetsuppgifter
eller flytta honom eller henne till ett annat fartyg, är oftast
en fördelaktigare åtgärd för arbetstagaren än att avsluta
anställningen. Uppsägning betraktas som en lindrigare
form av avslutande av anställning, eftersom arbetstaga-ren
då får lön under uppsägningstiden. Ett förfarande där
ordföranden inte anordnar en ”officiell” omröstning i form
av uppsträckta händer få inte försämra arbetstagarens
lagstadgade skydd. Det gäller att komma ihåg att bestäm-melserna
som rör kommissionen baseras på den arbets-rättsliga
principen som framhäver att den svagare parten
ska skyddas. Av samma skäl kan ordföranden inte heller
vägra att anordna en ”officiell” omröstning om en medlem i
kommissionen föreslår det.
Kommissionen ska alltid fatta ett beslut, dvs. uttrycka
sin ståndpunkt, och lämna en rekommendation till grund
för arbetsgivarens slutliga beslut. Först när beslutet har
fattats och antecknats i protokollet ihop med eventuella
avvikande åsikter har kommissionsförfarandet avslu-tats
och ordföranden uppfyllt sin lagstadgade och med
straffbestämmelse stärkta skyldighet. Beslutet ska också
utvärderas ur kommissionsmedlemmens synvinkel: hur vet
han eller hon om han eller hon behöver lägga fram en av-vikande
åsikt om innehållet i kommissionens beslut ännu
inte är klart?
Vid utredning av en brottsmisstanke framhävs utredning
och dokumentation av händelsernas gång, eftersom det
slutliga beslutet i ett brottsärende fattas av polis, åklagare
eller domstol. Kommissionen kan också dryfta vilka åt-gärder
som ska vidtas på fartyget för att överlämnandet av
den misstänkta till polisen och den fortsatta utredningen
av brottet inte äventyras eller så att den misstänkta inte
orsakar fara eller skada för sig själv eller andra på fartyget.
Enligt 13:18 i sjöarbetsavtalslagen har befälhavaren rätt
att använda sådana maktmedel som behövs för att upprätt-hålla
ordningen på fartyget och som kan anses försvarliga
med beaktande av hur farligt motståndet är och situatio-nen
i övrigt. Befälhavaren är också skyldig att se till att
den brottsmisstänkta inte lämnar fartyget, och vid behov
kan den brottsmisstänkta hållas i förvar innan han eller
hon överlämnas till polismyndigheten. Ofta behandlas en
gärning som inträffat vid ett misstänkt brott som grund för
avslutande av anställning.
4.8 PROTOKOLL
Betydelsefulla omständigheter som framkommit vid
utredningar och förhör och fartygskommissionens beslut
jämte eventuella avvikande åsikter ska antecknas i
protokollet. Trots att beslutet endast är en rekommenda-tion
ska det vara tydligt och innehållsmässigt motsägelse-fritt.
I fallet som förklaras i punkt 5 och som gick till
högsta domstolen hade man i fartygskommissionens proto-koll
antecknat ett beslut som på grund av sin motsägelse-fullhet
inte kunde verkställas direkt av arbetsgivaren.
Tidigare användes en av sjöfartsmyndigheten fastställd
blankett som protokoll. Med tiden upprättades det två
versioner av den. I dag använder rederierna egna elektro-niska
formulär som baserats på dessa blanketter eller fritt
formulerade protokollmallar som anpassats efter deras
egen praxis. Alla dessa är gångbara alternativ.
Språket som används på kommissionens möten och i
protokollet är på finska fartyg i enlighet med grundlagen i
princip antingen finska eller svenska och av dem arbetsta-garens
modersmål. Kommissionen kan använda ett fartygs-språk
i enlighet med sjölagen och fartygssäkerhetslagen
(oftast engelska), om den utredda godkänner det. Protokol-let
kan upprättas på ett annat språk än det som användes
på mötet, om det passar den utredda. Det är mycket viktigt
för den utreddas rättsskydd och för ett eventuellt bestri-dande
av ärendet att den utredda kan och förstår det språk
som används i kommissionen. Vid behov kan protokollet
översättas till fartygets språk. En anteckning i fartygsdag-boken
kan däremot alltid göras på dagbokens språk.
Protokollet fastställs och dess riktighet intygas av kom-missionens
ordförande och alla medlemmar genom deras
underskrifter. En kommissionsmedlem har rätt och till och
med skyldighet att inte underteckna protokollet om han el-ler
hon till exempel anser att behandlingen av ärendet fort-farande
pågår eftersom utredningen i ärendet är bristfällig,
om det under behandlingen uppstått ett starkt antagande
att arbetsgivaren redan fattat ett slutligt beslut i ärendet,
om förfarandet belastas av något annat fel eller om han
eller hon nekats rätten att få en avvikande åsikt antecknad
i protokollet.
Vid behov kan till exempel handlingar som behandlats i
förfarandet eller en avvikande åsikt som upprättats på en
separat handling bifogas protokollet. Möten och ärenden
som behandlats ska antecknas i fartygsdagboken och origi-nalprotokollet
ska alltid förvaras i fartygsdagboken som en
separat bilaga. En kopia av protokollet ska utan dröjsmål
överlämnas till såväl arbetsgivaren som arbetstagaren.
Ordföranden sköter det.