FINLANDS SJÖFART SUOMEN MERENKULKU 41
RAVINTOLA GÖRAN
Ravintola Göranissa voi
korkeatasoisen ruokailun
lomassa ihailla kuuluisaa
Göran Schildtin purjevenettä,
ja tervantuoksuisesta
museomyymälästä löytää
persoonallisia tuotteita itselle
������������������������������
RESTAURANG GÖRAN
På restaurang Göran kan man äta högklassigt och samtidigt
beundra Göran Schildts segelbåt och i den tjärdoftande
affären kan man fynda personliga saker åt sig själv
��������������������������������������������������������������������
MUSEOLAIVA SUOMEN JOUTSEN
Museolaiva Suomen Joutsen on merikeskus Forum Marinumin
lippulaiva. Laiva valmistui Saint-Nazairessa vuonna 1902 ja
kuului Ranskan valtion tukemaan rahtialussarjaan. Se kuljetti
Laënnec-nimisenä mm. vilja-, hiili- ja nitraattilasteja pääasiassa
Euroopan ja Pohjois- ja Etelä-Amerikan sekä Australian välillä.
Alus myytiin 1920-luvun alussa Saksaan, josta Suomen valtio
��������������������������������������������������������������������������������������������������
MUSEIFARTYGET SUOMEN JOUTSEN
Museifartyget Suomen Joutsen är Forum Marinums flaggskepp.
Fartyget blev färdigställd i Saint-Nazaire år 1902 och hörde till
en serie fraktfartyg som byggts av Frankrike. Den trafikerade
under namnet Laënnec och transporterade bl.a. säd, kol och
nitrater huvudsakligen inom Europa och Nord- och Sydamerika
samt Australien. Fartyget såldes i början av 1920 talet till
Tyskland, varifrån Finland köpte fartyget till ett skolfartyg år
��������������
MASTOPUU JA
PUULAIVOJEN
KYLKILAUDAT
Mastopuun poikkileikkaus
– Puisten
purjealusten
mastojen valmistamiseen
sopi
erityisen hyvin
kestävä ja kova
lehtikuusi. Tämä
museossa oleva
lehtikuusi on
kaadettu Uudeltamaalta
Fiskarsin
ruukin metsästä,
jossa laivanrakennuspuita
on viljelty
1800-luvulta
saakka. Sen on
kasvattanut Fiskars
Oyj Abp, joka
lahjoitti puita
museoalus Sigynin kunnostukseen.
Puulaivojen kylkilautojen välien tiivistämistä kutsutaan
riveämiseksi. Riveämisen tarkoitus on saada laiva vesitiiviiksi.
Se myös jäykistää lopullisesti laivan rungon. Rive
on kuin kiila, joka lankkujen väliin kiristettynä työntää
niitä toisiaan vastaan. Rive on tavallisimmin pitkäkuituista,
tervalla tai pellavaöljyllä kyllästettyä hamppua. Sen
päälle levitetään vielä pikeä, jonka tarkoitus on pitää rive
paikoillaan. Vedenalaisia päätysaumoja päällystetään
����������������������������������������������
MASTTRÄD OCH TRÄFARTYGETS BORDGÅNGAR
Tvärsnitt av ett mastträd – Ett hållbart och hårt lärkträ
passade särskilt bra för tillverkning av master till segelfartyg
av trä. Denna lärkträ har fällts i Nyland i Fiskars bruks
skog, där man har odlat träd för skeppsbyggnad ända
sedan 1800-talet. Dem har odlats av Fiskars Oy Abp som
donerade virke för restaureringen av museifartyget Sigyn.
Att täta mellanrummen mellan träfartygs bordgångar
kallas för att dreva. Syftet är att göra fartyget vattentätt.
Drevningen ger också fartyget dess slutliga förstyvning.
Drevet är som en kil som slås in mellan plankorna och
pressar dem mot varandra. Drevet består oftast av tjär- och
linoljeimpregnerad hampa med långa fibrer. På det stryker
man beck för att hålla drevgarnet på plats. Ändfogar under
��������������������������������������������������������������������������������������