Kollektivavtalsshopping – vad betyder det?
#KOLLEKTIVAVTALSSHOPPING
FINLANDS SJÖFART J SUOMEN MERENKULKU 27
KOLLEKTIVAVTALSSHOPPING
(avtalsshopping, KA-shopping)
innebär att de anställdas kollektivavtal
byts ut till ett billigare så att arbetsgi-varen
får kostnadsbesparingar eller
konkurrensfördelar.
Företagen byter arbetsgivarförbund
för att komma åt ett annat, för den
anställdas del ofta svagare, kollektiva-vtal
då de anser att företagets verk-samhetsbransch
har ändrats.
Se videon på:
työehtoshoppailu.fi
Sänkt pris på arbete
Vad är ett kollektivavtal?
I ett kollektivavtal enas man om löner och
alla de tillägg som tillkommer utöver
grundlönen, som t.ex. tillägg för kvälls-,
natt-, lördags- eller söndagsarbete.
I kollektivavtalet enas man också om se-mesterpenning,
lön under sjukperiod, före-tagshälsovård,
förtroendemän och arbetar-skyddsfullmäktige.
Med ett kollektivavtal enas man egentli-gen
om allt som sker på arbetsplatsen eller
är knutet till anställningen.
Vilka förhandlar om
kollektivavtalet?
Vanligast är att kollektivavtalet tecknas av
fackförbundet som representant för de an-ställda
och av arbetsgivarförbundet som
representant för arbetsgivaren.
En del stora arbetsgivare kan teckna kol-lektivavtalet
direkt med fackförbundet.
I princip brukar däremot fackförbundet
teckna kollektivavtalet för de anställdas räk-ning
och arbetsgivarförbundet för arbetsgi-varens
räkning.
Vad är kollektivavtalsshopping?
Den som bäst skulle kunna berätta om kol-lektivavtalets
betydelse är en anställd som
inte omfattas av något kollektivavtal eller
för vilken kollektivavtalet har bytts ut. Alltså
en person som blivit föremål för kollektiv-avtalsshopping.
Då har arbetsgivaren först följt ett kol-lektivavtal
för den anställda och vid något
tillfälle beslutat att byta till ett annat kollek-tivavtal:
Arbetsgivaren har gått med i ett annat
arbetsgivarförbund och tagit ett annat kol-lektivavtal
i bruk. I och med det har den
anställdas arbetsvillkor försvagats något
eller mycket.
Kollektivavtalsshopping
slår mot de lägst avlönade
Dessvärre är det de anställda som tjänar
minst i företaget eller de som har lägst lön
som blir föremål för kollektivavtalsshop-pingen.
Det finns alltid någon som tycker
att de mest lågavlönade människornas lö-ner
är för höga. De som tänker så är ofta
företagets ledning, ägare eller styrelse, som
fattar beslutet att handla med dessa männ-iskors
arbetsvillkor.
Det tråkigaste exemplet på det är kollek-tivavtalsshopping
där de mest lågavlöna-des
löner har sänkts med t.ex. 30 procent.
Om två-tre år får vi se att lönen för ledning-en
i detta företag har ökat med 30 procent.
Vem gynnas av kollektivavtalsshopping?
Det är oftast bara företagets ledning, ägare
och eventuellt styrelse som gynnas av kol-lektivavtalsshopping.
De anställda har hit-tills
aldrig gynnats av det. Det är sällan vi
ser situationer där företaget byter kollektiv-avtal
till ett dyrare, eftersom ägaren oftast
inte har någon nytta av det.
Kollektivavtalsshopping borde inte vara
möjligt, men det nuvarande systemet tillå-ter
det. Vi vill se en ändring i systemet.
Heidi Nieminen
puheenjohtaja
Posti- ja logistiikka-alan unioni PAU
Dribblandet med
arbetsvillkor är inget
nytt i arbetslivet.
Bild: Getty Images