” Folk vill fortfarande följa sitt
favoritlag på plats eftersom man
inte får samma känsla från soffan,
illustrerar Ahonen.”
FINLANDS SJÖFART J SUOMEN MERENKULKU 21
A
gänge. Att direkt kunna läsa av om motparten är intresse-rad
är en funktion som inte finns på nätet.
– Om man sköter saker och ting via e-post beror det helt
på personernas skriv- och kommunikationsförmåga hur de
kan klä tankar i ord så att de uppfattas på önskat sätt. Sam-ma
person kan vara väldigt spontan ansikte mot ansikte,
men i elektronisk kommunikation abrupt och fåordig, säger
Ahonen som ett exempel.
Mässor och andra evenemang är också upplevelserika
händelser. Stämning är något som är mycket platsbundet.
– Folk vill fortfarande följa sitt favoritlag på plats ef-tersom
man inte får samma känsla från soffan, illustrerar
Ahonen.
Att främja gemenskap är en av de centrala punkterna
med en mässa. När man sköter saker på distans och sitter
t.ex. i ett videoseminarium är deltagarna där som individer
och man får ingen gemensam vi-känsla.
TANKAR ÄR VALUTA PÅ ABSTRAKTA MÄSSOR
Mässan har över 100 år lång historia i Finland. I början var
tanken att mässan skulle fungera som en konkret uppvis-ningsplats
för utställarnas nya produkter och ett ställe där
produkter byter ägare.
– Idag är det inte säkert att utställarna har med sig nå-gon
försäljningsvara alls till montern, utan de har snarare
med sig tankar, känsla och annat abstrakt innehåll, berät-tar
Ahonen.
Antalet mässreklamprodukter som utställarna delar ut
har också minskat avsevärt.
– Miljövänlighet och reduceringen av plast syns i nästan
alla mässmontrar. Plastsaker med företagets logo på kan
idag till och med ses som något negativt.
– Å andra sidan är bruksföremål, som pennor och re-flexer,
fortfarande lika populära, tillägger Ahonen.
Mässans innehåll har alltså förändrats på det stora hela
från materiellt till immateriellt utan att vikten av person-liga
möten har minskat.
– Dessutom kommer man till mässan med en ännu tydli-gare
plan. Speciellt på företagsevenemang satsar deltagar-na
på att skaffa information i förväg, söka information om
utställarna och bestämma möten under mässdagen. Man
kommer inte av en slump och först på plats undrar vad som
erbjuds och varför man är där, upplyser Ahonen.
Utställarens mässtrategi har en viktig betydelse. Det är
tydligt att de företag som lyckas bäst på mässan är de som i
förväg har tänkt igenom sina mål och efteråt kan utvärdera
hur väl de uppnått dem.
– Det finns naturligtvis lika många skäl till att delta i
mässan som det finns deltagande företag, men företagets
motiv kan vara t.ex. att lyfta fram sitt varumärke, skaffa
anbud eller leads, bygga nätverk, rekrytera och träffa kun-der,
säger Ahonen.
När det gäller konsumentevenemangen är mässbesöken
allmänt taget inte lika planerade, utan man följer mest
strömmen. Det finns mer plats för slumpen och för reklam.
Trots det har en besökare som ställt upp konkreta mål för
sitt mässbesök mest nytta av mässan enligt Ahonen.
Enligt Ahonen mäter mässarrangören naturligtvis
själv sin framgång med ekonomiska mätare, men också
genom att skicka en feedbackenkät till såväl besökarna
som utställarna i efterhand, baserat på vilken de utvecklar
verksamheten för kommande mässor.
STYRKA I SAMARBETE
Åbo Hamns marknadschef Marjo Saviranta har kommit
till mässan med sina arbetskamrater och samarbetspart-ner
med ett intressant koncept. I samma monter finns
förutom Åbo Hamn även Baltic Line, Tallink Silja, TurkuS-teve,
Åbo frilager samt Viking Line Cargo.
Det är ingen traditionell monter som utställaren bara tar
med sig sina affischer till, utan en hel installation. Man har
satsat ovanligt mycket på visuella element, rörelseutrymme
och trivsamhet.
Enligt Saviranta består en framgångsrik mässa inte
bara av att bygga nätverk, utan också av att underhålla
sina gamla kundrelationer och skapa nya. Det går lättare
när aktörerna i Åbo hamn deltar i mässan tillsammans.
Gemensamt deltagande möjliggör även bättre resurser att
förverkliga montern.
– Vi deltar i olika mässor en eller ett par gånger om året.
Då är det viktigt att våra samarbetspartner är med på mäs�-
san. Det är en del av vår strategi. Utan våra samarbetspart-ner
skulle vi bara vara en tom hamn.
Vi har ett gemensamt mål, nämligen att få mer varor att
gå genom Åbo hamn, betonar Saviranta.
Utmaningarna för Åbo hamn när det gäller att öka mäng-den
trafik är de långa skärgårdslederna, höga lotsningsav-gifterna
och begränsningarna vad gäller fartygens storlek.
– En annan utmaning är att det inte nödvändigtvis im-porteras
lika mycket varor till Finland som tidigare, vilket
innebär att man i praktiken konkurrerar om frakten med
andra hamnar. Om man vill ha mer varor innebär det att
andra hamnar får mindre, funderar Saviranta.
Därför måste man söka ökade passagerar- och frakt-mängder
ute i världen.
– Vi deltar i världens största transport- och logistikmäs-sa
(Transport Logistic Messe München) i München vartan-nat
år, där vi marknadsför vår hamn internationellt.
– Dessutom deltar vi i ett samarbete med sex viktiga
hamnar i sydvästra Finland som går under namnet ”Sout-hwestern
Ports of Finland”. Genom det gör vi varje år
marknadsförings- och samarbetsresor till världen, fortsät-ter
Saviranta.
– Det lönar sig att samarbeta med utlandet, och tillsam-mans
är vi en mycket större aktör än vi är som ensam
hamn.
Samarbetsgruppen består utöver Åbo hamn även av Nå-dendals,
Nystads, Raumo, Björneborgs och Hangös hamn.