FLITIGA SKRIBENTER BLAND MEDLEMMARNA
Valter Kärnä skrev en lång artikel om stabilitet (FS
7-8/1951) och Sten Lille en följetång om ms Saimaa under
kriget. Fartyget blev beslagtaget i USA och besättningen
togs iland. Berättelsen publicerades som en följetong i
många nummer. (FS 1952-1953). Helge Heikkinen
antecknar året 1952 som ett märkesår i Finlands historia.
Det var Olympia-år och krigsskadeståndet hade beta-lats.
Året förut hade Finlands sista fyrmastbark Pommern
strukits ur fartygsregistret för att bli museifartyg i Ma-riehamn.
Det sista finländska segelfartyget hade passerat
Cape Horn och spanienseglaren fyrmastskonare Yxpila
avslutade sina seglatser. (FS 12/1952)
Helge Heikkinen berättade om föreningen Amicale des
Capitaines Long-Cours Cap-Horniers årsmöte i Antwerpen.
Den finska föreningen grundades först senare, men Heik-kinen
väckte frågan i tidskriften.(FS 12/1957)
Eino Koivistoinen var också en flitig skribent i tid-skriften
under mänga år.
Kullervo Räisänen tog upp frågan om Vrakholmen,
som plats för ett nytt sjöfartsmuseum. Han tecknar även
serie som han kallar Svanesång, med teckningar av de
segelfartyg han själv upplevt under sitt långa sjömansliv.
(FS 1976).
BEFÄLS- OCH SJÖMANSBRIST I SVERIGE
I ledaren i nummer (FS 8/1957) tar man upp befälsbristen.
Sveriges rederier hade gått inför att rekrytera elever till
moderna skolfartyg, Grängesbergs ms Sarek och Transant-lantics
G.D. Kennedy kan nämnas. I Finland hade man igen
problemet med att alltfler finskt befäl och manskap sökte
sig till svenska fartyg på grund av löneskillnaderna. Å
andra sidan var man rädd för att arbetslöshet förestod på
grund av att många gamla fartyg stod inför skrotning. Med
tillfredsställelse konstaterades att Skeppsbefälets
Arbetslöshetskassa hade grundats.
TIDNINGENS UTSEENDE FÖRÄNDRAS
Tidningens utseende hade varit ungeför lika under hela
efterkrigstiden och den hade stagnerat även ifråga om
innehållet. Man kritiserade även de ständigt återkomman-de
redovisningarna över nybyggda fartyg för Sovjet från
våra varv. När Henrikki Rislakki tillträdde som verk-samhetsledare
och chefredaktör ville han få ändringar till
stånd. Efter ett misslyckat försök med en amatörmässig
heltidsanställd redaktionssekreterare, anställdes Mikael
Brunila, som genomgått Helsingin Sanomats redaktörs-kurs.
Rislakki skriver: ”.. nu har ankaret lyfts , frisk bris
fyller seglen och resan fortsätter. Kursen är densamma
som förut”. På pärmbilden skrevs ”Purjetuulta – Frisk bris”
med en tecknad bild av en brigg som fick vind i seglen av
väderguden.(FS 1/1970) Det blev vissa ändringar med gula
sidor för förbundsnytt, mera bilder och nya infallsvinklar
på fackföreningsverksamheten. Under Rislakkis ledning
anslöts även förbundet till FFC, efter en medlemsomröst-ning
om vilket centralförbund skulle väljas.Sanomats re-daktörskurs.
Nu skulle tidningen ändras både till utseende
och innehål
År 1973 anställdes Marjut Kayenuk som redaktions-sekreterare
24 SUOMEN MERENKULKU J FINLANDS SJÖFART
efter Brunila, som övergick till annan verksam-het.
Brunila skrev förbundets historia, Från samma båt,
som utkom 1982. Kayenuk efterträddes 2004 av Hilkka
Kotkamaa som redaktionssekreterare.
STREJKER
Före den gemensamma strejken 1976 inom utrikesfarten
höll förbundet medlemsomröstning. 87,1 % var för strejk.
Riksförlikningsman Teuvo Kallio förmedlade i strejken
genom vilken förbundet uppnådde avlösningssytem på 2:1.
Sjöfolkets samarbetsgrupp SJÖSAM hade fungerat denna
gång.(FS 4/1976 och 5/1976)
De första dagarna av den långa världsomfattande stej-ken
1980 beskrivs av Sven-Erik Nylund. Strejken började
den 11 april och tog slut först den 10 maj. (FS 5/80)
MINISTER EERO RANTALAS SYNPUNKTER
PÅ UTFLAGGNING TILL BEKVÄMLIGHETSFLAGG
I en stort uppslagen intervju säger minister Eero Rantala
sin åsikt i utflaggningsfrågan. Han ansåg att man skulle
undvika att överföra finländskt tonnage under bekvämlig-hetsflaggor.
Finlands Bank hade här en avgörande ställ-ning.
Samma höst tillsattes en arbetsgrupp som skulle
utreda frågan om utflaggning av finländska fartyg under
främmande flagg. FÅA:s planer på att registrera några
fartyg under Egyptens flagg hade lett till denna åtgärd.
Skeppsbefälsförbundet representerades av Sven-Erik
Nylund i arbetsgruppen. Man kom överens att inga fartyg
flaggades ut så länge arbetsgruppen satt, dvs fram till den
30.4.1977. (FS 10/1976)
SULKAVA INKÖPTES
På första sidan har Finlands Sjöfart en karta över fritids-området
I Sulkava kommun invid Saimen. Området fick
senare namnet Jaatila och var från början en tanke på att
garantera medlemmarnas strejklån och -understöd vid
konflikter. Förbundet fick ett lån på 1 miljon mark från
Sjömanspensionskassan och 10 000 engelska pund från
ITF:s internationella välfärdsfond, som insamlas genom
kampen mot bekvämlighetsflagg vid uppgörande av
kollektivavtal. För ITF-pengarna byggdes en stuga på
tomten. (FS 11/1976) Fritidsområdet används ännu av
förbundets medlemmar och området har utvecklats under
årens lopp. Där finns nu tre stugor, som renoverades i år.
FYRA STYRMÄN PÅ GTS FINNJET
Skeppsbefälsförbundet krävde ett experiment med sex
styrmän på gts Finnjet, två styrmän på vakt på detta nya
snabbgående fartyg (över trettio knop). Experimentet
fortsatte och ledde till resultatet med fyra styrmän
ombord, överstyrman vaktfri. Finnjet var det första
fartyget där en grundlig arbetstidundersökning utfördes
för styrmännens del. (FS 2/78)
FÖRBUNDETS FÖRSTA FÖRTROENDEMANNAKURS
Genom de centrala avtalen och förbundets anslutning till
FFC gjorde förtroendemanna-avtal aktuella. Ett avtal
hade slutits redan år 1972 inom olika avtalsområden.
Strejkhotet inom utrikesfarten ledde till förtroendemanna-avtal
även där. På vintern 1980 hölls förbundets