ADVOK A AT T I / 6-2 017 15
HAY: PETRA LINDBERGISTÄ
VUODEN ASIANAJAJA
HELSINGIN ASIANAJAJAYHDISTYS on valinnut Vuoden
Asianajajaksi lohjalaisen Petra Lindbergin Asianajotoimisto
Seppo Lindberg & Co Oy:stä.
Palkitsemisperusteiden mukaan Lindberg toimii esimerkkinä
etenkin nuoremmalle asianajajakunnalle ja on
kotikaupunkiinsa palannut sukupolvenvaihdoksessa olevan
paikallisen asianajotoimiston ylpeä jatkaja.
Hänet tunnetaan myös aktiivisuudestaan asianajajakunnan
luottamustehtävissä. Lindberg on toiminut valtuuskunnassa
ja nuorten toimikunnassa sekä asianajajatutkintolautakunnan
kehittämistyöryhmän puheenjohtajana.
KKO: OIKEUSAPUPALKKIOVAATIMUS
ESITETTÄVÄ ENNEN PÄÄASIAN
RATKAISEMISTA
KORKEIN OIKEUS on linjannut ennakkoratkaisussaan
(KKO:2015:38), että palkkion ja kulukorvauksen maksaminen
myös oikeusapulain nojalla edellyttää, että avustaja
on ennen pääasian ratkaisemista esittänyt sitä koskevan
vaatimuksen tai laskun, josta vaatimus ilmenee. Palkkiovaatimusta
ei siis voi esittää KKO:lle vasta valitusluparatkaisun
jälkeen, kuten osa asiamiehistä nykyisin virheellisesti
tekee. Sama menettely koskee myös hovioikeusvaihetta.
ASIANAJAJAT
HÄLSNINGAR FRÅN NORDISKA LÄNDERNA
TEXT JOHANNA HAVERI NO R D I S K V INK E L
Jørn Øyrehagen Sunde
ajassa
Asianajajaliiton
juhlavuoden tapahtumia
• Juhlavuoden Asianajajapäivä
Helsingissä 25.1.2019
• Valtuuskunnan juhlakokous
Turussa 14.6.2019
• Pääjuhla Helsingissä 23.8.2019
Lika och olika –
högsta domstolarna
i Norden
Alla nordiska länder har ett rättssystem med tre instanser, i vilket
den högsta domsmakten, med några undantag, utövas av högsta
domstolen. Jørn Øyrehagen Sunde, professor vid juridiska
fakulteten vid Universitetet i Bergen, har jämfört högsta
domstolarna i de fem nordiska länderna och hittat många likheter,
och även vissa olikheter och nationella särdrag.
Den största skillnaden mellan högsta domstolarna i de nordiska
länderna gäller förvaltningsrätten. I Danmark, Norge och Island är
högsta domstolen den allmänna domstolen som utövar den högsta
domsmakten i fall som gäller straff- och civilrätt, förvaltningsrätt
eller rätt i anknytning till grundlagen. I Sverige och Finland verkar
högsta domstolen i övrigt på samma sätt, men i förvaltningsrättsliga
frågor är det högsta förvaltningsdomstolen som utövar den
högsta domsrätten.
– Högsta domstolarna i de nordiska länderna har mycket mer likheter
än olikheter sinsemellan. Historiskt granskat är de nu närmare
varandra än någonsin tidigare, trots att en del av dem hör till Europeiska
unionen och en del inte, konstaterar Sunde.
Högsta domstolarna i de nordiska länderna utgör inom Europa
en grupp med en struktur som skiljer sig från till exempel det tyska,
franska och brittiska rättssystemet. Den reformvåg som startade på
1970-talet först i Sverige och sedan i Finland ledde till att högsta
domstolarna i de nordiska länderna blev prejudicerande domstolar,
vars avgöranden utgör rättsnormer för de lägre rättsinstanserna.
De rättsfall som godkänns som prejudikat väljs omsorgsfullt och
endast de viktigaste fallen, med betydelse för allmän rättspraxis,
tas med. Av denna anledning behandlas i dessa högsta domstolar
avsevärt färre fall än i övriga europeiska högsta domstolar, och de
har också färre domare.
– Utvecklingen mot större enhetlighet är en följd av att de nordiska
ländernas jurister och domare samverkar i forum som till exempel
det nordiska juristmötet, säger Sunde.
TEXT JOHANNA HAVERI // BILD JØRN ØYREHAGEN SUNDE