16 ADVOK A AT TI / 5 -2017
WALLGREN-LINDHOLM KANSAINVÄLISEN
VÄLIMIESVALIOKUNNAN
JOHTOON
KANSAINVÄLINEN KAUPPAKAMARI
ICC nimitti lokakuun alussa
Sydneyssä pitämässään kokouksessa
asianajaja Carita Wallgren-
Lindholmin maailman johtavan
kansainvälistä välimiesmenettelyä
kehittävän valiokunnan, ICC
Commission on Arbitration and
ADR, puheenjohtajaksi. Ensimmäisenä
naisena ja pohjoismaalaisena
tehtävään valittu Wallgren-Lindholm aloittaa tehtävässä
1.1.2018. Valinta on merkittävä tunnustus.
- Rauhanomainen ja sujuva konfliktien hallinta ja ratkaisu
niin yksilöiden kuin yritysten kesken on toimivan
yhteiskunnan ja talouden peruskiviä. Toimintaympäristön
monimutkaisuuden kasvaessa myös yritysten riidanratkaisun
kehittämistä on jatkettava ennakkoluulottomasti,
painottaa Wallgren-Lindholm.
ajassa
HÄLSNINGAR FRÅN NORDISKA LÄNDERNA
TEXT JOHANNA HAVERI NO R D I S K V INK E L
Jon Iversen
TUOMAS LEHTISESTÄ
ASIANAJAJAOIKEUDEN
TYÖELÄMÄPROFESSORI
TUOMAS LEHTINEN on kutsuttu asianajajaoikeuden työelämäprofessoriksi
(professor of practice) Helsingin yliopistoon
tammikuun 2018 alusta lukien. Tehtävä on viisivuotinen ja
puolipäiväinen. Asianajajaoikeuden työelämäprofessuuri
on ensimmäinen laatuaan ja ainutlaatuinen myös kansainvälisesti.
Taustalla on asianajajien roolin jatkuva kasvu oikeudenhoidossa.
Työelämäprofessorin tehtävänä on asianajajaoikeuden
opetus ja tutkimus oikeustieteellisissä yksiköissä. Lisäksi
tehtävä tukee yliopistoissa tapahtuvaa prosessioikeuden
opetusta: perinteisten tuomioistuinprosessien rinnalla
yhä merkittävämmässä roolissa ovat välimiesmenettelyt ja
sovittelut. Asianajajien rooli on näissä kaikissa erittäin keskeinen.
Tehtävä on sijoitettu Helsingin yliopistoon, mutta
siihen sisältyy velvollisuus opettaa myös Suomen muissa
oikeustieteellisissä tiedekunnissa.
OTT Tuomas Lehtinen on tehnyt pitkän uran asianajajana
ja toimii Asianajotoimisto Castrén & Snellmanin
osakkaana.
Skulle en
företagsjurist
kunna höra till
Advokatförbundet?
På det nordiska juristmötet, som ordnades i Helsingfors i slutet
av augusti, diskuterades bland annat om det finns behov av egna
etiska anvisningar för jurister som arbetar i företag, eller om de
omfattas av samma regler till exempel i fråga om opartiskhet och
sekretess som andra jurister.
Också olika praxis i de nordiska länderna i fråga om företagsjuristers
möjlighet att höra till advokatsamfund diskuterades.
Som medlem i Finlands Advokatförbund upptas endast sådana
erfarna jurister, som har avlagt advokatexamen och arbetar på
advokatbyråer eller som rättsbiträden inom offentliga sektorn. I
Danmark, liksom även i Norge och Island, är situationen en annan,
eftersom en jurist som har tilldelats titeln advokat får behålla sin
titel och sitt medlemskap i advokatsamfundet, även om han eller
hon får anställning som jurist i ett företag.
– Jag ser ingen orsak till att situationen inte kunde vara likadan
i Finland – och i Sverige – som i övriga Norden, konstaterar Jon
Iversen, som arbetar som advokat på flygplatsföretaget Copenhagen
Airports A/S.
EU:s kommission eller flera av de nordiska länderna anser inte
att det finns en likadan skyddande sekretess (legal privilege) mellan
en jurist som arbetar i ett företag och dennas arbetsgivare som
mellan en utomstående laglig rådgivare och dennas klient. I dessa
länder anses att företagsjuristers beroende av arbetsgivarföretaget
är så stort, att rätten till sekretess mellan klient och jurist inte kan
tillämpas på dem.
Enligt Iversen är det emellertid ingen större skillnad mellan en
utomstående jurist och företagets egen jurist i fråga om etik och moral.
– Frågor i anknytning till etik och moral borde granskas i förhållande
till personen, inte till personens arbetsgivare. En stor klients
nöjdhet är för en privat advokat ofta lika viktig som den egna arbetsgivarens
nöjdhet är för en företagsjurist, säger Iversen.