Page 33

Tyoterveyshoitaja | 2017 No1

”I samhället känns det ofta som om företagshälsovården skulle leva en undanskymd roll. När man sedan ännu tillfogar en språklig dimension så blir den svenskspråkiga företagshälsovården i det närmaste osynlig på den nationella arenan. Av den anledningen är vårt nätverk fantastiskt. Redan att få en samsyn på något så grundläggande som benämningar är ett rejält kliv framåt. Nätverket fungerar även som en utmärkt kanal för intressebevakning.” Kenneth Holmgård Jakobstads Arbetshälsovårdsförening rf, VD ”Helsingfors stad är tvåspråkig och rekrytering av svensktalande personal är mycket svårt. Nätverket behövs för att bidra med utbildning till den personal hos oss som tar hand om de svenskspråkiga kunderna bl a inom hälso- och sjukvård, utbildning och småbarnsfostran. Material behövs som stöd i arbetet, här är också Arbetshälsoinstitutets nätsidor viktiga. Ett nätverk för personliga kontakter inom branschen är alltid värdefulla.” Anne-Maj Candolin Företagshälsan Helsingfors, enhetschef ”Vi finns i centrala Helsingfors och är glada över vänner runt om i Finland! Företagshälsovårdsservice på svenska förutsätter samarbete bland aktörerna och tillsammans är vi starkare. Dessutom kämpar vi alla med likadana utmaningar och det är inte klokt att försöka lösa dem alla, var och en på sitt håll. Material och utbildning inom företagshälsovård på svenska är en bristvara, så vi ser med glädje på alla yttringar som vidareutvecklar de här områdena. Bristen på företagsläkare som pratar svenska har vi erfarenhet av och drar också själv vårt strå till stacken som utbildningsinstans under specialistutbildningen för företagshälsovårdsläkare.” Heidi Furu Doctagon Oy, utbildningsdirektör En sammanfattad överblick över nätverket Företagshälsovård och arbetshälsas tillblivelse och dagsläge ger ett perspektiv på i vilket utvecklingsskede det befinner sig i för närvarande. Forskare Timo Järvensivu (2017) visar på grundpelarna för nätverkssamarbetet: förtrogenhet (med den/de andras behov, önskemål och kompetens), förtroende (om jag står till tjänst, får också jag hjälp vid behov) och förbundenhet (mot gemensamma mål med samarbete). Grundpelarna är av den karaktären att de kräver tid för att både bli till och kunna utvecklas. Det krävs tid och dialog för att bygga upp kontakter och bli förtrogen och för att förtroende skall växa fram på ett mellanmänskligt plan, innan följande steg kan tas och en diskussion om gemensamma intresseområden, syften och mål kan bearbetas eller skapa lämpliga arbetsformer. Att forma en lämplig plattform för samtliga handlar också om att upprätthålla förutsättningarna för samarbetets existens. Att skynda långsamt får ett ytterligare värde i sammanhanget anknutet till avsaknad av ett direkt krav på att genast ha en lösningsmodell för en specifik gemensam utmaning. Det handlar också om att erhålla mer hållbart resultat i samarbetet. Utgående från Järvensivus (2017) material framgår också att påföljande fas kräver en form av resultatinriktat samarbete – vilket för ”Företagshälsovård och arbetshälsa” nätverkets del uttryckts genom konkreta milstolpar. Det är kanske ungefär här nätverket befinner sig i dagsläget när man blickar tillbaka och förbereder sig med den uppgjorda verksamhetsplanen för år 2017 vidare och nästa skede. I det här sammanhanget är det skäl att poängtera att nätverken och nätverkandet är till sin karaktär levande och öppet på många olika plan (jfr Järvensivu, 2017), vilket gör att en beskrivning inte ger det rättvisa att granska utvecklingen som ett lineärt förlopp. Förtrogenheten, gör att nätverkandet bidrar med att igenkänna olikheter mellan medverkande, men det handlar egentligen inte om gränser eller gränsöverskridande arbete mellan enheter eller aktörer – det gemensamma och övergripande intresset suddar ut dem. I praktiken handlar det mer om att våga – att våga tänka nytt med avsikt att utveckla och utvecklas (Järvensivu, 2014, 2017). Det här konstaterades inledningsvis under nätverkets samarbetsträff live, både vad gäller särskiljande drag som t ex att representera olika producenttyper och befintliga regionala skillnader som ställer krav på tjänsteproduktionen. De uppfattas närmast berika dialogen. Till öppenheten hör också att var och en har möjlighet att utveckla samarbetsidéer och -resultat och applicera dem på eget sätt. Öppenheten innebär också implicit, att den egna insatsen och medverkan i nätverket knyter an till det förenande allmännas bästa – i det här fallet intresset och verksamheten för arbetshälsa. Ur facilitatorsynpunkt handlar det inför 2017 fortsättningsvis om att vara lyhörd, samarbeta och möjliggöra samarbete. Samtidigt fokusera på hur ytterligare berika, utveckla och nyttiggöra sig av det multidisciplinära inom nätverket samt framförallt främja och upprätthålla en levande dialog – med fokus på arbetshälsa. Intresserad? Intresserad av mer information och att nätverka? Ta kontakt med: Owe Österbacka Specialexpert Företagshälsovård Arbetshälsoinstitutet owe.osterbacka@ttl.fi Vad gör nätverket Företagshälsovård och arbetshälsa intressant för dig? Lähteet: www.stthl.fi Työterveyshoitaja 1/17 33


Tyoterveyshoitaja | 2017 No1
To see the actual publication please follow the link above