Page 5

Suomen Merenkulku 1 | 2017

Puheenjohtajan palsta Ordförandens kolumn Självständigheten och nationalitetsidén Jubileumsåret Finland 100 fick en imponerande start och Finlands hundraåriga självständighet firas i år på många sätt även på evenemang som är nära havsklustret. Sjöfarten och en fungerande logistik har hört till det självständiga Finlands grundläggande strukturer när välfärdsstaten har byggts upp och försörjningsberedskapen tryggats. Det självständiga Finland har dock utsatts för prövningar som inte får glömmas bort idag. Utan vårt tappra folks strider och uppoffringar för ett självständigt Finland skulle vi inte njuta av resultaten som är möjliga i vårt avtalssamhälle. Ett stort tack ska också riktas till alla dem som har kämpat för förbundets ställning under den gemensamma färden vid det självständiga Finlands sida. Förbundets styrelser har spelat en viktig roll när det har fattats beslut om vilka åtgärder som krävs för att trygga förbundets ställning och en fortsatt verksamhet. Hävningen av normer under de senaste åren har i Finland framskridit med tvivelaktiga metoder och resultat som vi inte kan vara stolta över. Det vore klokt att utnyttja det kunnande som den noggrant enligt trepartsprincipen beredda lagstiftningen möjliggör. Om de nationella intressena inte tryggas mår vårt samhälle inte bra. Jag hyser stor respekt för de erfarna tjänstemän som offentligt har uttryckt sin oro. Självständigheten är också ett av vårt förbunds grundläggande värden. En självständig avtalsrätt som förverkligar våra medlemmars intressebevakning är något som vi önskar att olika parter respekterar. Att ifrågasätta kollektivavtal hör inte till de åtgärder som leder till att vi tillsammans kan bygga en stadig grund. Det är oroväckande att förbundets ställning och bl.a. betydelsen av en nationell besättning har börjat ifrågasättas av aktörer som spelar en viktig roll med tanke på Finlands försörjningsberedskap. Är detta en önskvärd situation för Oy Suomi Ab? Det är en fråga som får åtminstone vårt förbund att tvivla. I synnerhet när statliga bolag lägger ut sin verksamhet vore det skäl att bedöma till vilken slags aktör verksamheten överlämnas och vem som därefter har den slutliga beslutanderätten samt vilka de eventuella konsekvenserna är om det bär av i fel riktning. Förbundet kommer att fortsätta sitt målmedvetna arbete och med alla befintliga medel vidta åtgärder som leder utvecklingen på rätt spår för det självständiga Finland. I sitt nyårstal beskrev republikens president Sauli Niinistö nationalitetsidén som ädla, viktiga och djärva handlingar för det som är rätt och mot förtryck. Denna nationalitetsidé behöver vi alla också för att förverkliga förbundets stadgeenliga syfte. Låt oss alltså alla vara värda jubileumsåret Finland 100. • KRISTIAN HEISKANEN, ORDFÖRANDE SLPL FINLANDS SJÖFART J SUOMEN MERENKULKU 5 Itsenäisyys ja kansallisuusaate Suomi 100 -juhlavuosi sai näyttävän alun ja Suomen 100-vuotista itsenäisyyttä juhlistetaan kuluvana vuotena vielä monin tavoin myös meriklusteria lähellä olevissa tapahtumissa. Merenkulku ja toimiva logistiikka onkin kuulunut itsenäisen Suomen perusrakenteisiin hyvinvointivaltiota rakennettaessa sekä huoltovarmuutta turvatessa. Itsenäinen Suomi ei ole kuitenkaan selvinnyt ilman koettelemuksia, joita ei sovi tänä päivänä unohtaa. Ilman sinnikkään kansamme taisteluja ja uhrauksia itsenäisen Suomen puolesta emme nauttisi hedelmistä, jotka sopimusyhteiskuntamme mahdollistaa. Suuri kiitos kuuluu myös kaikille heille, jotka ovat taistelleet liiton aseman puolesta läpi yhteisen taipaleen itsenäisen Suomen rinnalla. Liiton hallituksilla on ollut keskeinen rooli päätettäessä vaadittavista toimenpiteistä liiton aseman turvaamiseksi ja toiminnan jatkuvuuden varmistamiseksi. Viimevuosien norminpurkutalkoot taasen ovat edenneet Suomessa kyseenalaisin menetelmin ja tuloksin, joista emme voi olla niinkään ylpeitä. Viisasta olisi hyödyntää sitä tietotaitoa, jota huolella kolmikannassa valmisteltu lainsäädäntö mahdollistaa. Ilman kansallisten etujen turvaamista ei yhteiskuntamme voi hyvin. Arvostan suuresti niitä kokeneita virkamiehiä, jotka ovat avanneet suunsa julkisuudessa huolenaiheiden edessä. Itsenäisyys on myös yksi liittomme perusarvoista. Itsenäinen sopimisoikeus jäsentemme edunvalvonnan nimissä on asia, jota toivomme eri osapuolten kunnioittavan. Kollektiivisopimusten kyseenalaistaminen ei kuulu niihin toimenpiteisiin, joilla rakennetaan tukevaa kivijalkaa yhdessä. Huolestuttavaa onkin, että liiton asemaa ja mm. kansallisen miehityksen merkitystä on ryhdytty kyseenalaistamaan tahoilta, joilla on Suomen huoltovarmuuden kannalta merkittävä rooli. Onko tämä Oy Suomi Ab:n kannalta toivottu tilanne, on kysymys, joka saa ainakin liittomme epäilemään. Varsinkin valtionyhtiöiden ulkoistaessa toimintojaan olisi syytä huolella arvioida millaiselle toimijalle toiminta luovutetaan ja kuka lopullista päätäntävaltaa tämän jälkeen käyttää sekä mitkä ovat mahdolliset seuraamukset asioiden mennessä väärään suuntaan? Liitto tulee jatkamaan määrätietoista työtä ja ryhtymään kaikin olemassa olevin keinoin toimenpiteisiin, joilla asiat saadaan itsenäisen Suomen kannalta oikeille raiteille. Tasavallan presidentti Sauli Niinistö kuvasi uudenvuoden puheessaan kansallisuusaatetta jalona, ylevänä ja rohkeana toimintana oikean asian puolesta sortoa vastaan. Tätä kansallisuusaatetta tarvitsemme itse kukin myös liiton sääntömääräisen tarkoituksen toteuttamiseksi. Olkaamme siis kaikki Suomi 100 -juhlavuoden arvoisia. • KRISTIAN HEISKANEN, PUHEENJOHTAJA SLPL


Suomen Merenkulku 1 | 2017
To see the actual publication please follow the link above